Blåljusbehandling: Vad det är, vad den gör och när den hjälper

Blåljusbehandling innebär avsiktlig användning av blått ljus (ungefär 400–495nm) för en rad medicinska användningsområden och friskvårdsändamål. Beroende på användningsområde, apparat, intensitet och tidpunkt kan den fylla flera olika funktioner:

Dermatologisk användning - att döda akneframkallande bakterier på hudytan med hjälp av blått ljus med hög intensitet i kliniska apparater eller hemmabruksapparater. Rådgör med en hudläkare före användning.

Reglering av dygnsrytmen - användning av starkt ljus med hög andel blått ljus på morgonen för att dämpa kvarvarande melatonin, tidigarelägga sömn- och vakenhetscykeln samt förbättra vakenhet och humör.

Stöd för humöret - ljusterapi med starkt ljus mot vinterdeppighet innehåller vanligtvis en betydande andel blå våglängder, vilket verkar vara en del av förklaringen till dess effekt.

Neonatal gulsot - blåljusfototerapi används på sjukhus för att behandla hyperbilirubinemi hos nyfödda under medicinsk övervakning.

Det här är mycket olika användningsområden som råkar ha samma våglängdsområde. En apparat mot akne är inte samma sak som en apparat mot säsongsbunden nedstämdhet, och ingetdera är samma sak som fototerapiutrustningen på en neonatalavdelning. Genom att förstå det avsedda användningsområdet kan du välja rätt apparat.

1. Hud och akne

Detta är den kommersiellt mest utbredda användningen av blåljusbehandling och har det mest lättillgängliga evidensunderlaget för hemmabrukare.

Propionibacterium acnes (numera omklassificerad som Cutibacterium acnes) - bakterien som orsakar inflammatorisk akne - producerar porfyriner som en metabolisk biprodukt. Dessa porfyriner är ljuskänsliga och absorberar blått ljus vid cirka 415 nm. När de utsätts för blått ljus med tillräcklig intensitet bildar porfyrinerna reaktiva syreföreningar som förstör bakterierna inifrån.

Blått ljus har studerats mot inflammatorisk akne, bland annat vad gäller samspelet med porfyriner som produceras av C. acnes. Vissa studier har rapporterat förbättringar av inflammatoriska lesioner, även om systematiska översikter har lyft fram begränsningar i evidensens kvalitet och samstämmighet.

2. Humör och reglering av dygnsrytmen

Det är här blåljusbehandlingens koppling till dygnsrytmens biologi blir en fördel snarare än en risk - närmare bestämt när den används vid rätt tidpunkt.

Vissa näthinneceller är särskilt känsliga för kortare våglängder, däribland blått ljus, och hjälper till att överföra ljusinformation till dygnsrytmssystemet. Morgonljus har studerats i relation till vakenhet, sömnens tidpunkt och humör, även om reaktionen också beror på tidpunkt, spektrum, intensitet och varaktighet.

Blåljusbehandling mot vinterdeppighet är en av de mer evidensbaserade användningarna inom den här kategorin. Minskat dagsljus under höst och vinter anses bidra till säsongsbundna förändringar i humör och dygnsrytm hos vissa personer.

Blått ljus är inte den enda delen av ljusspektrumet som påverkar dessa effekter. Hela det synliga ljusspektrumet spelar också en roll, även om blå våglängder verkar vara särskilt viktiga för att reglera dygnsrytmen och främja vakenhet.

3. Sömnens tidpunkt och dygnsrytmstörningar

Blåljusbehandling för sömn låter kontraintuitivt med tanke på de allmänt rapporterade skadorna av blått ljus på natten. Skillnaden ligger i tidpunkten.

Exponering för morgonljus kan påverka dygnsrytmen och därmed tidpunkten då sömnighet och vakenhet infinner sig under dagen. Effekten beror i hög grad på tidpunkten och individens dygnsfas.

För personer med försenad sömnfas (som inte kan somna förrän mycket sent), skiftarbetssömnstörning eller jetlag är behandling med blåberikat morgonljus en av de främsta insatserna.

Kort sagt: blått ljus på morgonen stödjer sömnen. Blått ljus på kvällen stör den. Samma våglängd, men motsatt effekt beroende på tidpunkt.

4. Stöd för humöret även utanför vintern

Allt fler belägg tyder på att ljusterapi, inklusive ljus med hög andel blått ljus, också kan bidra till att stödja humöret utanför vintermånaderna. Detta är fortfarande ett aktivt forskningsområde, och även om beläggen blir allt fler är sådan användning ännu inte rutin vid nedstämdhet som inte är årstidsbunden.

5. Gulsot hos nyfödda

Även om detta inte är en behandling för hemmabruk används fototerapi med blått ljus (430–490nm) på sjukhus under medicinsk övervakning för att behandla hyperbilirubinemi hos nyfödda. Den har använts säkert i många år i kliniska miljöer.

Det passar bra för:

• Mild till måttlig inflammatorisk akne

• Pigghet på morgonen och förankring av dygnsrytmen

• Reglering av sömntider vid strategisk användning på morgonen

• Stöd för humöret under årstider med lite dagsljus

• Gulsot hos nyfödda (klinisk miljö)

Det är inte lämpligt för:

• Komedonal (icke-inflammatorisk) akne - kräver en annan verkningsmekanism

• Svår depression, som kräver lämplig medicinsk vård 

• Djupa hudåkommor - blått ljus tränger bara in i hudens ytliga lager

• D-vitaminproduktion - fel våglängd (kräver UVB)

• Sömnlöshet som beror på ångest eller beteendefaktorer snarare än störd dygnsrytm

Behandling med blått ljus tolereras i allmänhet väl, men det är viktigt att känna till de möjliga biverkningarna innan du börjar.

För hudbehandling:

• Tillfällig rodnad och torrhet i det behandlade området

• Ökad ljuskänslighet - huden kan reagera starkare på solljus efter en session

• Tillfällig, mild fjällning

• Ögonkänslighet om ögonen inte skyddas tillräckligt vid behandling av ansiktet

De flesta dermatologiska biverkningar är milda och övergående. De brukar vara mer uttalade med apparater avsedda för kliniskt bruk än med hemmabruk. Kontakta läkare om några biverkningar kvarstår eller förvärras under aknebehandling.

För dygnsrytm- och humörbehandling:

• Huvudvärk, särskilt under de första sessionerna om behandlingstiden eller intensiteten är för hög

• Ögonansträngning

• Illamående - orsakas vanligtvis av att man börjar med för långa sessioner eller sitter för nära

• Oro eller sömnsvårigheter om behandlingen används vid fel tidpunkt (för sent på dagen)

Om obehag uppstår ska du följa instruktionerna för enheten och vid behov justera eller avbryta behandlingen. Om symtomen kvarstår eller är kraftiga bör du söka vård.

Viktigare överväganden:

• Personer med makuladegeneration, näthinnesjukdomar eller vissa ljuskänsliga tillstånd bör rådfråga läkare innan de använder någon form av ljusterapi

• Vissa läkemedel ökar ljuskänsligheten, bland annat antibiotika (tetracykliner), vissa antidepressiva läkemedel och vissa vätskedrivande läkemedel

• Personer med bipolär sjukdom bör endast använda ljusterapi för att påverka humöret under medicinsk övervakning, eftersom den kan utlösa maniska episoder

Blått ljus och ögonen: För behandling av dygnsrytm och humör är ljusbehandlingsenheter utformade för att användas med öppna ögon på säkert avstånd - ljuset når näthinnan indirekt. Vid behandling av hudproblem/akne ska ögonen alltid täckas eller skyddas, eftersom direkt exponering för blått ljus med hög intensitet på nära håll inte är vad dessa enheter är utformade för.

Alla enheter som används för ljusterapi med fokus på dygnsrytmen avger inte enbart blått ljus. Vissa använder vitt ljus med en starkare blå komponent, medan andra använder mer riktade blå våglängder.

Luminette 3 använder blåberikat vitt ljus i stället för rent blått ljus. Spektrumet har en topp kring 468 nm.

Drive använder blått ljus med en våglängdstopp kring 470 nm. Compact erbjuder både blått ljus och blåberikat vitt ljus för ljusterapi. Den har också ett bärnstensfärgat läge med en topp kring 590 nm för kvällsanvändning. Detta läge är separat från enhetens ljusterapifunktioner.

Ljusterapi finns också i olika format. Traditionella lampor kan fungera bra vid frukosten eller vid ett skrivbord. Luminette 3 är bärbar, Drive är utformad för användning i bilen eller vid ett skrivbord och Compact behåller lampformatet i en lätt, uppladdningsbar design.

Många behandlingsprotokoll för ljusterapi innebär regelbunden användning. En traditionell lampa kan passa den som redan tillbringar en del av morgonen på samma plats, medan ett bärbart eller portabelt alternativ kan passa bättre i en mer aktiv vardag.

Blåljusbehandling förväxlas ofta med andra former av ljusterapi eftersom terminologin i konsumentmarknadsföring kan vara missvisande.

Behandling med starkt vitt ljus (fullspektrum): Används oftast för humör och dygnsrytm. Det innehåller blå våglängder tillsammans med resten av det synliga spektrumet. De flesta ljusterapilampor som marknadsförs mot vinterdeppighet använder fullspektrumljus eller vitt ljus i stället för rent blått ljus. Den blå komponenten spelar en viktig roll, men är bara en del av det totala spektrumet.

Blåljusenheter: Blått ljus som används för cirkadiska tillämpningar kan inte ersättas med blåljusenheter avsedda för dermatologisk användning. Enheten, intensiteten, avståndet och exponeringsförhållandena kan skilja sig avsevärt.

Gult ljus: Gult ljus ligger längre fram i det synliga spektrumet, mellan gult och rött. Compacts gula läge har en topplängd på cirka 590 nm. Det här läget är separat från dess ljusterapilägen och ska inte förväxlas med rödljusterapi.

Rödljusterapi: Helt annat våglängdsområde (620–750nm). Används för sårläkning, hudbehandling mot åldrande, muskelåterhämtning och ledsmärta. Ingen betydande påverkan på dygnsrytmen.

UV-fototerapi: Ultravioletta våglängder används för hudåkommor som psoriasis och eksem samt för syntes av D-vitamin. Utförs i medicinsk miljö under specialistövervakning. Helt annorlunda än blåljusbehandling.

Infraröd behandling: Helt utanför det synliga spektrumet. Används för behandling av djup vävnad. Inte relevant för tillämpningar med blått ljus.

En sak kan inte betonas nog när det gäller cirkadiska tillämpningar: blåljusbehandling för sömn och humör fungerar utifrån tidpunkten, inte bara exponeringen.

Samma starka blåberikade ljus som förbättrar humöret och förankrar din dygnsrytm på morgonen försenar insomnandet och hämmar melatoninproduktionen om det används på kvällen. 

Det här är inte en biverkning eller risk med behandling med blått ljus i allmänhet - det är mekanismen som fungerar precis som den ska. Ljus på morgonen ställer fram din biologiska klocka. Ljus på kvällen försenar den. När det används vid rätt tidpunkt är behandling med blått ljus ett kraftfullt hjälpmedel. Använd det vid fel tidpunkt, så motverkar det syftet.

Tidpunkten spelar roll eftersom ljusexponering vid olika tider på dagen kan förskjuta dygnsrytmen åt olika håll. Morgonljus används ofta när målet är att ställa om den biologiska klockan till en tidigare tid, medan ljus senare på dagen kan förskjuta den till en senare tid. Det är också då det är svårast att få in ljusexponeringen, vilket är en av anledningarna till att bärbara format har en praktisk fördel framför stationära ljuslådor i vardagen.

Behandling med blått ljus är inte en enda sak - det är ett våglängdsområde med flera tydliga medicinska användningsområden och hälsofrämjande tillämpningar, beroende på hur det används.

För huden kan blått ljus bidra till att minska inflammatorisk akne genom att angripa akneframkallande bakterier med en fotokemisk mekanism. För humör, dygnsrytm och sömnreglering kan starkt ljus vara ett effektivt hjälpmedel när det används på morgonen. Vid gulsot hos nyfödda används fototerapi med blått ljus på sjukhus under medicinsk övervakning.

Samma blå ljus som stör sömnen när du scrollar på telefonen vid midnatt kan hjälpa till att ställa om din biologiska klocka när du använder det medvetet klockan sju på morgonen. Sammanhang, tidpunkt och användning avgör om det hjälper eller stjälper.

När det gäller dygnsrytmen har blått eller blåberikat ljus studerats i relation till vakenhet, sömntider och humör. Effekten beror på mer än bara färgen: spektrum, intensitet, tidpunkt, varaktighet och hur ljuset når ögonen spelar alla roll. Luminette 3 använder blåberikat vitt ljus, Drive använder blått ljus och Compact erbjuder lägen med blått och blåberikat vitt ljus för ljusbehandling samt ett separat bärnstensfärgat läge för kvällsbruk.